9 
            Är´t fruktan, att våt görs en änkas blick, 
            som konsumerar dej i Ungkarlsliv ? 
            Men råka dö avkommelös - då gick 
            Fru värld i sorg för dej improduktiv, 
             då föll Din änka Världen jämt i gråt, 
             för ingen skepnad lämnats kvar av dej - 
             fast vardagsänkor visst kan glädjas åt 
             i ungars ögon makens form glömts ej. 
            Se vad av värden Odrift lägger ut, 
            blott byter plats : vår värld dom njuter än; 
            skönheten du spenderar dock till slut 
            förfars - om nyttjad av missbrukaren 
             Kärlek till nästan ej det bröst förnam 
             som med sej själv begår så´n mordisk skam 
     
    10 
            Att du har Nån kär - skäms, och neka till  
            som för dej själv sörjt om sånt Obeting ! 
            En kär för många, medges - om du vill - 
            dock kärlek uppenbart du hyst för ingen : 
             så häskt är du besatt av mördarsmak 
             att mot ditt själv du dras ej för komplott 
             och ruinerar slikt praktfullt gemak 
             som hellre du bor´t reparera brått  
            Tänk om - så kan jag byta sinnelag : 
            skall hat mer skönt logeras än älskog ? 
            Var det du är (mild och rik på behag) - 
            åtminstone vän mot ditt själv med fog  
             Giv dej nytt själv av kärlek: så!: för mej 
             finns skönhet än - i dina eller dej  
     
    11 
            Som du skall tyna, snart, tilltar du så 
            i en av dina - från det du skiljs av : 
            friskt blod, som yngling skänkt, ditt nämnes då 
            när du omvänts ifrån din ungdoms grav! 
             Häri finns skönhet, visdom och tillväxt - 
             därutan dårskap, ålder, kylt förfall. 
             Om envar sinnats så - ut tiden släckts: 
             då gjorde 3 tjog år strax världen all ! 
            Dom ej naturn för lager gjort, jag ser - 
            utan drag, råa, snöda - kargt förgå; 
            men dom Hon bäst begåvat, fick långt mer : 
            så´n rik present bör du väl akta på 
             Hon skar som sitt sigill dej, och därför : 
             tryck mer! så ej kopian otryggt dör 
     
    12 
            När klockan svingar taktfullt tidens gong 
            tycks morsk dag sänkt i en förfärlig natt; 
            när jag violn ser efter högsäsong 
            och sobellock, som blänkt av silver, matt; 
             när resligt träd betraktas lövförött 
             som hjord från hettan förr baldakinerat; 
             och sommargrönt i kärvar gördlas dött 
             som vitt skört skägg på bår bärs; då jag ber att   
            ( älskade ) frågan till din skönhet ställs: 
            om du skall gå med tidens skräp och skrott ? 
            Skönheten mister gott, glömsk av sej själv, 
            om hon rycks hän så fort som andra sått 
             Mot tidens lie finns ej nå´t försvar : 
             blott avlan honom trotsar - tills du far 
    
Allmänna
kommentarer