117
            Anklaga mej så här : jag allt inskränkt             
            som mången stor förtjänst bor´t återgällt, 
            och på din kärlek (Dyraste) ej tänkt - 
            fast lag mej höll att se dej var dag snällt; 
             att ofta jag med okänt folk umgås 
             och skänkt åt tidens spel min kärleksplikt 
             samt hissat segel för all dylik blåst 
             den bor´t ge mej transport längst från din sikt; 
            skriv nycker jämte misstag ner, din rätt 
            visa, för An indicier och prat 
            och inom håll mej för ditt barska sätt ! 
            Men skjut ej på mej med ditt väckta hat - 
             ty, anför jag : jag sökt i diger akt 
             din kärleks dygd att pröva och dess makt 
     
    118
            Som, för att göra smaken mera tänd, 
            vi renar gom med besk aperitif; 
            till sjukdoms förekommande, förrn känd, 
            vi plågas och skyr ont med luttringsgift - 
             just så, full av din aldrignog lavendel, 
             från källarn till menyn bag lut beställ$e 
             och välfä+rdssjuk såg passligt mot elän$et 
             bli vaccinerad förrn av n&oum,;d det gällde. 
            Kärleks taktik är så´n : att se på pin 
            det onda, som ej fanns, bli fel och visst; 
            tillstånd av hälsa medför medicin : 
            den sjuk av godhet vill av ont bli frisk. 
             Så kom sej att jag vet och lärt läxan : 
             den kur Du gjort - med droger giftes han  
     
    119
            Vad doser av Siréndroppsgråt jag druckit - 
            extrakt ur läglars inre, svart som helvete - 
            och lämnat hopp i skräck, i hoppet fruktan : 
            alltjämnt förlust då jag tyckts vinna självet ! 
             Med usla brister hjärtat haft affärer 
             och aldrig nånsin sällare trotts leva - 
             mens ögonen förryckts ur sina sfärer 
             i distraktion av så´n vansinnesfeber... 
            Ondskan förtjänstfull finner jag betytt : 
            att bättre˜av ont görs stadigt bättre˜än förr; 
            och kärlekens ruin - när rest på nytt - 
            mer skönt den växer, långt mer stark och större 
             Så näpst jag hemvänt till min nöjdhets skrift: 
             trefalt av fel vinns vad jag ött på drift 
     
    120 
            Att du en gång var ovän gör nu gott: 
            ty sorgens smärta, som jag kände då, 
            lärt mej att nödgas vika under brott - 
            om nerv är brons ej eller hamrat stål 
             Ty, om du av min onatur har stötts 
             som jag av din, du haft en helvetstid; 
             och jag, tyrannisk, har ej mödan ött 
             som vägt hur en gång jag led av ditt nid! 
            O att vår onda natt så kunde minnas 
            vad djupast känts: hur hårt en sann sorg slår; 
            och genast dej - som du för mej - då sinnas 
            att ödmjuk salva ge brösts krämpesår 
             Må blott vår misstagssynd till borgen bli : 
             min löser dej som så, din gör mej fri 
    
Allmänna
kommentarer